SYFTE OCH ÄMNESBESKRIVNING

Kärnkraft är en fråga som länge har gett upphov till offentlig debatt och så är det fortfarande. På senare tid har även avfallet från kärnindustrin startat stor debatt. Opinionsbildning mot kärnkraft har ofta fokuserat på riskerna med kärnkraft, med argument som "även om risken är liten så finns det en risk och olyckor kan få omfattande konsekvenser, och det kan hända när som helst". Sådana argument har i sin tur avfärdats med svar som "risken att dö är mycket större i trafiken” varpå samtalet tar slut utan att någon ömsesidig förståelse nås.

Teorier som kan användas för att förklara och tolka offentlighetens attityder gentemot kärnkraft är till exempel The Psychometric Paradigm (Slovic, P. (2000)), och andra teorier av bland andra Paul Slovic som beskriver sambandet mellan riskuppfattning och faktorer som upplevd kontroll, fruktan och bristande kunskap/ovana. Hur kan man tolka allmänhetens attityder gentemot kärnkraft utifrån rådande state of knowledge inom ämnena riskkommunikation och riskperception?

Syftet med arbetet blir att undersöka hur offentlig riskkommunikation kring kärnkraft har sett ut under en period samt hur kommunikationen har samspelat med offentlighetens uppfattning av riskerna från kärnkraft. Med utgångspunkt i teorier om riskkommunikation och riskperception syftar arbetet till att bättre förstå varför kärnkraftens ställning har sett ut, förändrats och ser ut som den gör.

AVGRÄNSNINGAR

Projektet avgränsas förslagsvis till Sverige, och till en period som anses lämplig för projektets omfattning.

PROJEKTBESKRIVNING

Projektet kan komma att innehålla följande moment, men justeringar kan göras i samråd med den individuella studenten/studenterna beroende på bakgrund och intressen.

1. Litteraturstudie över lämpliga teorier och publikationer som behandlar ämnena riskperception och riskkommunikation. Forskning som kan användas i projektet kan till exempel komma från forskningsområdena sociologi, psykologi och riskhantering.

2. Genomgång av hur kommunikation om risker kopplade till kärnkraft har sett ut, förändrats och ser ut idag.

3. Genomgång av hur attityder gentemot- och uppfattningar om risker från kärnkraft har sett ut, förändrats och ser ut idag.

4. Mot den bakgrund som anges i de tre punkterna ovan, analysera hur riskkommunikation (punkt 2) har påverkat riskperception (punkt 3) och vice versa. Vidare tolkas detta utifrån den teoretiska bakgrund som fås av litteraturstudien i punkt 1. Med hjälp av resultaten från punkterna 1-3 ska arbetet göra en ansats att förklara riskperceptionen kopplat till kärnkraft i Sverige.

5. Om resurser finns får arbetet gärna göra nedslag i händelser som har haft stor inverkan på punkterna 2–3. Exempel är Tjernobyl, ny säkerhetsteknologi, MTO, miljörörelsen med mera.

KVALIFIKATIONER 

Projektet är tänkt att genomföras som ett examensarbete. Lämpliga kandidater är civilingenjörsstudenter med kunskaper inom riskhantering. Examensarbete är lämpligt för en eller två studenter.

ÄR DU INTRESSERAD?

Då är du välkommen att ansöka genom att klicka "skicka ansökan" och ladda upp dina ansökningsdokument. Du kan också skicka din ansökan till stefan.authen@riskpilot.se. Urval och intervjuer kommer att ske löpande.